Tävling 1 - Master 35 Dagens tävling går inne i centrum av Merced, ett varv runt stadshuset kompletterat med några närliggande gator. Varvet är helt platt och passar egentligen inte mig särskilt bra, men jag vill gärna försöka få ett bra resultat för att kompensera för gårdagens punktering. Jag har bestämt mig för att inte gå med i så många utbrytningar utan spara lite energi till spurten, något som jag håller mig till de första fem varven, men jag glömmer snart bort min taktik och börjar gå med i attackerna. Efter några försök kommer jag iväg med två andra cyklister. Vi kommer in i ett bra samarbete och jag tror för ett ögonblick att vi har en chans att hålla hela vägen hem, men vi blir infångade efter några varv. Efter några händelselösa varv börjar tävlingen nu närma sig slutet och jag borde egentligen börja förbereda mig för den (troliga) spurten, men istället glömmer jag bort allt sunt förnuft och börjar attackera. Jag kommer först iväg med sex varv kvar och blir infångad. Jag attackerar ännu en gång, och blir än en gång infångad. Men fyra varv kvar attackerar jag en sista gång och får nu en lite större lucka men blir infångad igen med två varv kvar. Jag har nu bränt mina krafter och har ingenting alls kvar att spurta med, så jag rullar in över mållinjen bland de sista. Visserligen kändes mina ben hyfsade, men jag får nog fundera lite över min taktik framöver och fokusera mer på spurten än meningslösa utbrytningar. Tävling 2 - Pro/1/2 Jag känner mig lite sliten efter den första tävlingen och får jobba hårt för att över huvud taget hänga med de första varven, men efter ett tag kommer jag in i en rytm där jag försöka hitta en plats mitt i klungan och spara så mycket energi som möjligt. Jag vet att jag har tiden på min sida, det är hela tiden ständiga attacker och kontra-attacker och för varje attack blir de andra cyklisterna lite tröttare. Så länge ingen seriös utbrytning kommer iväg så har jag fortfarande möjlighet att börja gå med i attackerna under den sista halvan av tävlingen och kanske göra ett resultat. Min taktik fungerar någorlunda, efter en första chocken börjar mina ben kännas bättre och bättre och jag tar mig steg för steg längre upp i fältet. Jag ligger någonstans i mitten när vi passerar första högersvängen efter mållinjen, och går in i nästa högersväng i ett långt led. På väg in i svängen ser jag i ögonvrån den dummaste manöver jag någonsin varit med om: cyklisten framför mig tar, till skillnad från alla andra, ett innerspår genom kurvan. Så långt är allt bra, men problemet är att hans innerspår är så pass mycket \"inner\" att han kör rätt in i trottoarkanten. Föga förvånande reder han inte ut detta utan tappar kontrollen helt och tacklar in mig i en refug. Jag vurpar också, men lyckligtvis slår jag mig inte alls. Dock är både mitt framhjul och min framgaffel redo för metallåtervinningen, så jag får ta en ny shoppingtur på eBay och leta efter reservdelar. Jag är såklart ganska besviken efter två dagar i rad med olyckor, men jag hoppas att jag i och med detta har avverkat hela säsongens otur och kan slippa punkteringar och vurpor de närmaste helgerna. Nu ser jag fram emot nästa helgs varvlopp nere i Monterey som går på en riktigt bra bana och hoppas göra ett bra resultat där. |
|
|
