Jag har totalt tusen höjdmeter att ta mig upp, och redan strax utanför Briceburg börjar det gå svagt uppför. Dock är det inte värre än att jag kan hålla ett bra tempo och det rullar på bra mot El Portal där det blir lite brantare. Jag fortsätter uppför i makligt tempo och beundrar de vackra vyerna ner över dalgången från Highway 140. Efter drygt en timme kommer jag till ingången till själva nationalparken och betalar inträdet (10 dollar för en cykel istället för 20 som jag hade fått betala om jag hade kört bil).

Jag rullar förbi biljettkassan och kommer till Arch Rock, två stora stenblock som bildar en naturlig portal. Efter en liten fotopaus fortsätter jag en bit och kommer till det första vattenfallet, Bridalveil Fall. Jag svänger av från vägen och fortsätter på den lilla stigen som leder till en utsiktsplats som ligger så nära basen på fallet att vattnet stänker på mig och tar några bilder.

Jag fortsätter längre in i dalen och fotograferar de kända landmärkena El Capitan, Half Dome och Yosemite Falls, men ganska snabbt märker jag att det börjar mulna och jag känner några regndroppar falla. Eftersom jag är uppe på 2000 meters höjd är jag lite rädd att det ska bli kallt, så jag fortsätter mitt rundtur i lite högre tempo. När jag kommer fram till restaurangerna längst in i dalgången stannar jag till och tar en snabb kopp kaffe och en brownie, därefter tar jag på mig min väst och mina handskar och börjar rulla tillbaka ner för berget.

Efter bara några minuters cykling kommer jag ner till värmen igen och kan slappna av lite. Jag tar det lugnt resten av vägen tillbaka till Briceburg och min bil. Jag kan verkligen rekommendera ett besök i Yosemite, med eller utan cykel. Naturen är otroligt vacker, och det enda jag ångrar är att jag inte hade mer tid att utforska området. Jag får helt enkelt försöka hinna med ytterligare ett besök under våren.